JAG ÄR I MÅL!!!!!.....

Den 1:a januari anslöt jag till RWRunStreak 30/30 på Facebook.
Egentligen så började den inte förrän den 2:a, men varför skjuta upp till imorgon det du kan göra idag 😀
30/30 går ut på att röra sig aktivt (pulshöjande), ombytt, minst 30 min/dag.
Löpning är väl den huvudsakliga aktiviteten, men allt var tillåtet.
Jag har utfört 53 st svettiga aktiviteter (då är alla "till och från promenader" borträknade) sen den 1/1 😊, och oj vad jag har sprungit....som aldrig förr!!
Närmare bestämt 217,5 km (3-4 kortare promenader, resten löpning).
Det har blivit 524264 steg.
Antalet träningstimmar har blivit 40 st (2414 min).
Och jag har nyttjat 52164 kg på gymmet 😀
Jag har gjort något jag aldrig tidigare har gjort och jag älskar det!!!
Det tog tid innan jag hittade flowet och den rätta känslan för vinterträningen, men nu sitter den och jag njuter av varje steg jag tar och längtar hela tiden efter en ny runda 😋
Jag har gjort flera PB under resans gång.
Dagens PB börjar likna det tempo jag håller på barmark 😊
Jag har dessutom bevisat för mig själv att jag kan springa varje dag, det trodde jag inte.


Denna streak peppade mig till att fortsätta och därför har jag anslutit till en annan utmaning.....men den kommer att bli otroligt tuff!!


Spring Tills Du Stupar

Enkla regler:

Spring MINST lika många kilometrar som dagens datum 

under perioden 1 feb - 28 feb 2018. 

Alltså 1 km dag 1, 2 km dag 2, 3 km dag 3 osv.

Spring i valfri hastighet eller promenera sträckan. 

Du får också dela upp sträckan under hela dagen.

Du får springa längre per dag MEN DU FÅR INTE 

FÖRA MED DIG KILOMETRAR FRÅN EN DAG TILL NÄSTA! 

Ingen bankgaranti alltså. Vinterupplagan är kompromisslös.

Varje dags minimisträcka är följaktligen obligatorisk. 

Missar du så har du stupat och är borta från tävlingen.

Bana: Valfri

Starttid: Valfri

Banmätning: Din egen men den ska vara hyfsat seriös

Tidtagning: Din egen (ganska så oviktigt)

Vätskekontroller: Ta gärna ett glas vatten när du kommer hem

Total sträcka blir minst 435 km under februari om du lyckas 

springa alla dagar.

Skillnaden mellan dessa två utmaningar är att januaris utmaning var baserad på tid, medans februaris utmaning baseras på distans.
Jag har som längst sprungit 13,5 km, så jag räknar med att kunna hålla ut till den 13/2.
Allt efter det kommer att bli nytt för mig.
Jag har inte riktigt klurat ut hur jag ska klara mig så långt som möjligt, men några ideér har jag.
Under denna utmaning så kommer jag behöva promenera mer än jag har gjort i januari.
Men jag tänker ge denna utmaning en ärlig chans för att ta reda på hur långt jag faktiskt kan ta mig 😀

Om jag hade haft en semla hemma nu så hade jag ätit den på stående fot, because I´m worth it 😂

Med hjärtat i halsgropen.....

Idag var det dags att prova EKG-apparaten fullt ut.

På rekommendation av min läkare så skulle jag springa intervaller på löpbandet.

Intervaller i olika tempon med ganska så lång vila mellan för att få ner pulsen ordentligt innan nästa intervall.

Jag kämpade på i 5 km, i alla möjliga tempon, men inte f*n dök det upp någon hjärtklappning.....det gör det ju nästan alltid annars när jag springer där.

Nåja, det var samtidigt skönt att slippa hjärtrusningen, för den är så obehaglig 😔

Jag fick gå hem utan hjärtklappning men med 5 km intervaller i bagaget 😀
RWRunStreak dag 24 ✅ 💪🏃

Innan jag skulle tillbaka idag till Sunderbyn för att koppla loss mig, så svängde jag av i Sävast och hälsade på min dotter 💗

Stannade inte så länge eftersom hon skulle bort.

Kör från henne och genom Sävast och svänger ut på 97:an vid OK.

Jag hade tur, för det kom just då inga bilar och framför mig var det oxå tomt.

Hinner bara köra en bit så ser jag, genom snöröken, att det kommer ett spann av bilar en bit bakom mig.

Fortsätter mot Sunderbyn och i Sävastnäs möter jag plogbilen, på väg mot Boden.

Det som gör mig otroligt fundersam, och livrädd, är att han har båda bladen nere när han plogar, så snön formligen sprutar över i mitt körfält och täcker hela min framruta när han passerar 😱

Det var som att köra in i en vägg, det blev tvärmörk och jag såg nada!!!!!

Jag hade då även hunnit se att bilarna bakom mig var väldigt nära nu.

För att försöka förhindra att någon ska köra in i mig när jag var tvungen att tvärbromsa pga plogbilen, så väjer jag ut lite när plogbilen har passerat mig.

Då var det väldigt nära att det blev en frontalkrock mellan mig och den mötande bilen som kom bakom plogbilen.

Den syntes inte alls i den snörök som var 😨

Jag tvärgirar in igen, in i snöröken, och där står plötsligt en bil vid sidan av vägen, som just är på väg att göra en u-sväng, mitt i snöröken!!!!!😡

Jag tvärnitar och girar ut i motsatt körfält igen, tack och lov inga bilar där då 😓

Min hastighet ligger på 65-70, för det var stört omöjligt att se någonting alls, förutom just framför motorhuven.

Jag tror att dagens högsta puls var under denna bilfärd.

Hinner bara köra en liten bit till så möter jag ambulanser på väg mot Boden,

Fan, tänkte jag.

Det blev en olycka bakom mig 😢

En olycka var det, inte bakom mig, men närmare Boden.

Jag läste mer om olyckan innan jag åkte hemåt.

Gick in på kiosken på sjukhuset och köpte mig en banan och en dricka, utifall att jag skulle bli sittandes efter vägen.

I tidningen stod det att vägen skulle vara helt avstängd fram till ca 14 och att man skulle välja en annan väg om man hade möjlighet.

Nu visste jag ju inte riktigt vart denna olycka hade hänt, så jag började min färd mot Boden.

När jag kom till OK i Sävast så tänkte jag att det är bäst att ta det säkra före det osäkra, så jag svängde in där och körde hem samma väg som jag kört tidigare på fm.

Och tur var väl det.

För vid gamla infarten till Sävast, strax innan viadukten mot Södra Svartbyn så blinkade blåljusen och det var lång bilkö.

Det var med en enorm lättnad jag lämnade bilen i mammas garage och började traska hemåt.

När jag var nästan hemma och allt hade börjat lägga sig, då kom hjärtklappningen!!!! 

Jag trodde att jag skulle ramla ihop där och då, jag blev alldeles bensvag 😓

Men jag tog mig hem och det första jag gjorde var att slita av mig alla kläder och hoppa i duschen.

Jag fick ju inte duscha efter morgonens intervallpass......luktade nog inte riktigt som en ros när jag kom hem 😁

Den duschen var det bästa och skönaste jag har upplevt på det här året, ja på väldigt länge 😊

Nu är jag så mentalt trött så det känns som att det blir en väääääldigt tidig kväll för mig.

Over and out 💗

EKG.....

Eftersom tempen visade på -26 C i morse så valde jag en promenad isf en löprunda.

Tro det eller ej, men det var faktiskt skönt 😊

Efter det så blev det en sväng på storheden i väntat på min bokade tid på Sunderby sjukhus.

Det var så jäkla kallt så biljettautomaterna funkade inte som de skulle.

En av dem tog betalt, men ingen biljett.

Den andra gick det inte att checka ut på 😖

Jag frös så fruktansvärt om fingrarna så det var inte sant 😔

Anledningen till mitt besök här var för att koppla "fast" mig vid ett 24-tim EKG.

Förhoppningsvis så får jag veta varför mitt hjärta rusar så.

Jag får inte duscha och jag måste sova med tröja.....hur fan ska det gå 😏

Tur att jag iaf inte ska sova med någon 😁

Kallt har det varit hela dagen, och när vi åkte tillbaka mot Boden och kom till Sävast, då var det riktigt kallt 😨

Imorgon ska det tydligen bli väldigt mkt varmare och snö.....believe it when I see it.

Ja, att det blir snö det förvånar mig inte ett dugg!!!

Men varmare, närmare 0 C, det känns lite avlägset.....men man vet ju aldrig vad vädergudarna har i sin överraskningspåse 😀

Nu blir det en kväll i soffan för min del.

Inlindad i en filt och med en stor te-kopp.

Kanske kan det ge mig lite kroppsvärme tillbaka 😊

Utökad julklapp.....

I julklapp av äldsta sonen så fick jag bla en bok, Sista färden.

Blev sugen att börja läsa den på en gång, då jag hade ytterst få sidor kvar i den bok jag just då läste.

Men när jag läste på baksidan av boken så såg jag att denna bok var den sista i en trilogi.

Så isf att börja på den, så skickade jag efter de 2 första delarna.

Nu har jag fått hem dem, och igår påbörjade jag "Under floden".

Böckerna är verklighetsbaserade och skrivna av Staffan Nordstam.

"Under floden" handlar om 14-åriga Prim och hennes familj som tillhör det fattiga hmongfolket i Laos bergstrakter.

De gör vad som krävs för att överleva: odlar opium, smugglar vapen och säljer sina döttrar till bordellernas upphandlare - ibland innan de ens är födda.

För Prim går vägen från den fattiga hembyn via  >>uppfostringsbordeller<<  i Norra Thailand till Phuket.

Där väntar äntligen ett slut, eller kanske en ny början.

"Bakom turistparadisets fasad finns en grym värld av trafficking och tvångsprostitution ..."

"Samang, tiggarpojken" (del 2)

Denna bok handlar om Samang, ett tiggarbarn från Phnom Penh.

Ett barn är inte mkt värd utom som inkomstmedel.

Han hamnar i klorna på Aron som har som plan att "fixa till" Samang med syra eller verktyg för att bli ett mer inkomstbringande tiggarbarn, men Samang lyckas fly.

Tillsammans med sin tygelefant Soriya fortsätter han att fly och blir en hårdför överlevare i sin nya hemstad Bangkok. 

Men räddningen finns så länge som modiga människor vågar se bakom fasaden, även om tillit är en lyx för bättre lottade.

"Sista färden" (del 3)

Återigen handlar det om Prim.

Hon återväder åratal efter flykten från tvångsprostitutionen tillbaka till Thailand, men nu som en annan kvinna, med nytt namn, för att föra tillbaka sin döda mor till den laotiska bergsbyn Tat Kuang för en begravning enligt hmongfolkets seder.

Men med hemlig identitet måste hanteringen ske illegalt.

Prim skyr inga medel i sin uppgift som kommer att förändra livet för dem som dras in i smugglingen av den döda modern över gränsfloden Mekong.

I boken får vi möta cynisk exploatering och oförsonlig hämnd, men också människors engagerade i arbete för en bättre värld.

*

Tunga böcker förmodligen, men min typ av böcker.
Jag läser ju bara verklighetsbaserat.
Hur jobbiga/tragiska/mörka/tunga dessa böcker än är, så brukar de sluta väl.
Kanske inte alltid så väl för den det handlar om (tyvärr), men "väl" på det sättet att det finns människor som jobbar för en bättre värld, som med sitt engagemang och sin glöd kämpar för att andra ska slippa lida, få upprättelse mm 💗
Men när det slutar väl för den som berättelsen handlar om, 
så kanske den personen hjälper någon annan/ger tröst och mod bara genom att berätta 💗

*

Jag har alltid fascineras av människors levnads-/livshistorier.
Det är ju dessa historier som gör oss unika.
Vissa har glidit runt på en räkmacka och knappt haft några "sorger och bedrövelser" alls i sitt liv.
Andra har upplevt så fruktansvärt mycket så man undrar hur de alls orkar fortsätta leva.
Men det gör de, och de är starka 💗

Och lika unik är jag, för jag har min egen historia.......

Favorit i repris och smeknamn.....

Jag har precis läst ut boken Sunshine.

En bok som är skriven - 75 och som jag fick i min ägo i början av - 80 talet.

Jag läste den redan då, tyckte om den och sparade den. 

Nu har jag läst den igen. 

Denna gång har jag inte tänkt spar den längre, nu ska någon annan få läsa den.

Boken handlar om en 20-årig tjej som får en obotlig tumör i benet.

Hon väljer efter ett tag att avbryta behandlingen då hon vill "leva fullt ut" innan hon dör, behandlingen gör henne så sjuk. 

Hon får en bandspelaren av sin läkare där hon pratar till sin 2-åriga dotter.

Ett sätt för dottern att lära känna sin mamma efter hennes död.

En fin och sorglig bok.

I början av boken har jag klottrat mitt namn och min gamla adress i Luleå.

Jag har även skrivit mitt smeknamn och namnet på min stora idol, Bob Marley.

Ett smeknamn som jag fick när jag jobbade en sommar med slyröjning åt Luleå kommun.

Anledning till att jag fick heta just "Svea" var för att jag inte ville säga vad jag hette.

De jag jobbade med hette alla något finsk (efternamn), knappt uttalbara, och jag ville inte säga vad jag hette.

Ok, då får du heta Svea, sa de 😀

*

Träningen idag blev på gymmet.

60 min viktlyftning.

Jag hade inte alls tänkt springa, ville vila mina ben, men jag blev så sugen 😊

Upp på bandet och iväg bar det.

Men så gick brandlarmet 😱

Det kom så plötsligt och jag blev så rädd så jag höll på att ramla av bandet.

Pulsen rusade iväg, hjärtat klappade frenetisk och jag blev alldeles bensvag 😓

Då packade jag ihop och gick hem  😔

Jag tog en skön promenad ist, medans det fortfarande fanns lite ljus ute 😍

Nu tycker jag att jag är värd fredagsmys resten av detta dygn 😋

Tiden rullar iväg......

Åter igen så har det gått ett tag sen jag uppdaterad här.

Det är så mkt som ska hinnas med, och tiden bara rullar iväg.

Jag har min RWRunStreak som håller på i 15 dagar till, och hittills så har det gått bra....väldigt bra faktiskt 😊

Jag springer som aldrig förr och nu har äntligen min vinterträning (alltså löpningen utomhus) fått ett bra flow.

Jag har kämpat med mina tider/tempo eftersom det är en stor skillnad (iaf för mig) att springa i kyla och med mkt kläder och helt andra sorters skor.

Men som sagt var: nu funkar det riktigt bra.

Jag varvar min löpning med gym och promenader.

Tidigare när jag tog en vilodag så höll jag mig inomhus och bara softade, nu tar jag en aktiv vilodag, dvs jag tränar något som är lite lugnare än löpningen ist.

Även fast jag känner att jag skulle orka springa varje dag i 30 dagar, så är jag lite rädd för att dra på mig en skada då jag inte är van att springa så mkt....därför väljer jag att variera denna runstreak lite och kall den för träningsstreak ist....det funkar ju oxå.

"Reglerna" säger ju 30 min ombytt träning i 30 dagar.

Jag har även min fotoutmaning som jag jobbar vidare med.

Det är så många dagar denna vinter som det inte har gått att/funnits något att fota ute.

Vissa bilder/teman hittar man inomhus, så det har ju fort löst sig, men utomhusbilderna har fått vänta till stor del, men även där har det lossnat lite nu på sistone.

Jag har äntligen fått mina nya glasögon 😊

Och helt plötsligt så förstår jag vad många detaljer jag har missat under en längre tid 😂

Jag ser ju precis ALLT nu!!

Ja, jag får helt enkelt kämpa vidare med mina "utmaningar" och hoppas att det finns tid över till annat (bla bloggen) lite längre fram.

Att utmana sig själv.....

Vintern 2017/2018 så har jag provat på lite saker som jag inte trodde att jag skulle klara.

Bla så började jag springa ute på vintern.

Något jag länge velat prova, men inte gjort, då jag har trott att det skulle vara alldeles för jobbigt för andningen.

Att välja rätt kläder har oxå varit ett gissel, men efter lite rådfrågning och utprovning så tycker jag mig nu ha precis vad som krävs för att springa ute även vid kyla.

Dagens temp, -13C, har jag aldrig vågat mig på tidigare, max -8C har jag sprungit i.

Velade fram och tillbaka i morse ang vad jag skulle ta på mig, och om jag hade tillräckligt bra kläder för denna temp.

Men jag drog på mig de kläder jag trodde skulle funka och begav mig ut, i värsta fall så kunde jag ju alltid vända tillbaka hem.

Men med superunderställ och kläder som andas bra och stöter bort fukten, och givetvis mina Icebugs, så gick det som en dans 😊

Hade inte alls nåt problem med andningen, trots kylan.

Snoret rann och bihålorna blev ordentligt rensade 😀

En annan sak som jag har klarat av trots kylan, är att springa milen, även om det nu är ett tag sen, men dock.

Tempot under dessa turer är så mkt lägre än på sommaren när det är barmark och klädvalet är minimalt, men det gör inget!!!

Jag vet att löpningen kommer att bli snabbare inom snar framtid.

Just nu njuter jag så himla mkt av att kunna springa ute även när det är vinter och kallt 👍

I väntan på bättre tider (väder).....

Jag kämpar vidare med min utmaning, RWRunStreak 30/30 och är nu inne på dag 6.

Jag varvar allt mellan löpning, gym och PW med BungyPump.

Når inte riktigt de resultat jag vill åt, det är så mkt tyngre och svårare att springa ute i snö/dåligt plogat.

Dessutom så har man ju så mkt mera kläder på sig än under de varmare årstiderna, så bara det gör ju att det blir tyngre.

Men jag tappar inte modet för det, jag fortsätter som jag har börjat och hoppas på mindre snö (bara vägar) inom en snar framtid.

Men i det fallet misströstar jag nästan, tro det eller ej, för jag tror att snön kommer ligga kvar runt midsommarstången i år!! 😏

Årets fotoutmaning har jag inte kommit igång med riktigt.

Det har ju inte direkt varit fotoväder den sista tiden.

Snö och blåst varje dag och det blir knappt ljust mellan soluppgång och solnedgång 😔

Imorgon verkar det ju dock kunna bli ett halvskapligt väder, så förhoppningsvis så kan jag ta mig en fotopromenad under dagen......efter att jag har varit och sprungit 😊

I går var jag och hämtade mina nya skoinlägg.

Har inte hunnit prova dem riktigt ordentligt ännu, bara en kortare sväng ner till stan.

Kände dock på en gång när jag satte foten i skon att det var detta jag hade saknat tidigare.

Oj så skönt det var när det fanns ett stöd och en uppbyggnad under foten.

Man ska ta det lite lugnt när man börjar använda dessa inlägg.

De kan ge både smärta och träningsvärk, så jag blev avrådd att springa maraton den första tiden 😀

I morgon ska jag iaf prova dem och jag får väl helt enkelt känna mig för ang hur långt/länge jag ska springa.

Nu blir det soffhäng för min del resten av kvällen.

Inväntar Stjärnorna på slottet och sen är det nog god natt för mig.

Ha en trevlig afton!!

En investering.....

Idag forstatte RWRunStreak 30/30 med sin andra dag.

Min träning bestod av 60 min gym (mestadels ben och bål) och 3 tim senare drog jag iväg ut på en 5 km lång löprunda.

Kanske inte mitt smartaste drag so far 😁

Att köra ben för att senare springa lirar inte riktigt ihop....det var tunga!!!

Men nu är det gjort och jag längtar redan tills imorgon, dag 3 😊 (sen är det ju bara 27 dagar kvar på den här utmaningen!!! 😂 )

För ett tag sen, ca 6 mån, så började jag få problem med mina fötter.

Jag har fått hårda knutor på senan mitt under foten (hålfoten), den som leder från stortån till hälen.

Jag har inte speciellt ont, ännu, men jag är lte styv/stel i fötterna, framförallt när jag kliver upp ur sängen på morgonen.

Har Googlat en del, även mejlat med en specialist, och fått lite tips och råd.

Men så tänkte jag att det nog var dags att gå och visa upp sina fötter.

Så jag bokade tid på Boten/Bekväma skor.

Väl där så fick jag vandra fram och tillbaka på golvet för att visa upp min gångstil.

Sen fick jag ställa mig på en glaskub, med en spegel under, för att se hur mina fötter ser ut när de tar i marken.

När jag såg det resultatet så tänkte jag bara att det är väl inte konstigt att jag har problem med mina fötter 😲

Så det har nu resulterat i att jag har gjort fotavgjutningar för att få en sula som bygger upp min hålfot och ger stöd, men även ett uppbyggt stöd för mina "trampdynor"

Det är inte direkt gratis att få specialinlägg till skorna, men det är en investering i en själv.

Förhoppningsvis så ska jag använda mina fötter i måååååååånga fler år. och då vill jag bannemig var skadefri och smärtfri!!!

Den här dagen har varit väldigt "fysisk", 2 promenader (kortare), gym 1 tim och sen löpning på det.
Nu tycker jag att lite vila är jag minsann värd, så en stund på soffan tillsammans med min bok får bli min nästa aktivitet 😊

Ha en fortsatt trevlig em/kväll!!

Utmaningar.....

Jag har anslutit mig till en löparutmaning på Facebook, "RunStreak 30/30".

Vad innebär då detta??

Jo, det innebär att man springer 30 min (i USA kör man 20 min, minst 1,6 km = 1 mile) varje dag i 30 dagar (startar 2/1 2018)

Som ni förstår så håller man ett väldigt lågt tempo, man lufsar verkligen fram (man får givetvis springa i vilket tempo man vill, men man ska ju "hålla i 30 dagar)), och det är lite det som är syftet.

Målet är väl egentligen bara att "ta sig i kragen och träna varje dag" utan att träna sönder sig.

En träning utan direkt prestation, tiden (30 min) är det som är viktigt.

Man bestämmer själv hur länge man vill hålla på, denna utmaning håller på i 30 dagar.

Han som har rekord i RunStreak heter Ron Hill och han har sprungit varje dag i 53 år!!!!!

Så länge tänker inte jag springa, men det kan nog bli mer än 30 dagar 😊

I den utmaning som jag ska vara med i behöver man dessutom inte springa varje dag, alla klarar ju inte det, kanske inte ens jag.

Det vet jag ju inte förrän jag har provat.

Men jag tänker iaf varva lite med både BungyPump/Promenad och gym.

Springer så ofta jag kan och använder mig sen av alternativen som jag har.

Den enda "regeln" i denna utmaning, förutom de 30 min, är att man ska genomföra en träning som gör en svettig och ger lite puls, samt att man ska var ombytt.

Alltså inte springa till bussen i sina vanliga kläder, eller stå och hoppa på samma ställe på lunchrasten 😁

Förutom dessa 30 min/dag, så kommer jag lägga in minst en lite längre runda varje vecka.

Jag älskar att springa distans, det är en otrolig känsla.

Att "bara" springa 30 min/dag skulle bli knäckande rent psykiskt.

Vad har RunStreak för fördelar??

Att utföra en syssla varje dag skapar en vana, 

och springer du varje dag kommer löpningen bli en naturlig del av din vardag 

vilket givetvis är en stor bonus. 

På dagar när du känner dig trött, eller om vädret är dåligt kan det vara en stark motivationshöjare att ge sig ut på en löprunda eftersom du inte vill bryta din RunStreak.

Men varför vänta tills imorgon med det du kan göra idag, så jag har tjuvstartat denna utmaning med en 30-min runda tidigt i morse 😁

En annan utmaning jag kommer att delta i är 

Klicka på bilden så kommer ni till min andra blogg.

Där kommer jag att lägga ut mina bidrag.

God fortsättning på det nya året!!