Summa sidvisningar

söndag 8 oktober 2017

Tankar i natten.....


Ibland måste jag fråga mig själv varför jag skriver i denna blogg, till vilken nytta?
Vem är det som läser den?
Ja, enligt besöksstatistiken en hel del faktiskt 😊
Många läser, men få lämnar någon reaktion/kommentar, tråkigt tycker jag 😔
Är det av nyfikenhet ni tittar in, eller bryr ni er verkligen om hur mitt liv ter sig?

Men så tänker jag att det spelar ingen roll vad ni tycker/tänker!!
Jag skriver i denna blogg för min egen skull.
Har skrivit dagbok sen jag var ung, ett bra sätt att få ur sig div olika känslor.
Så att blogga är väl nutidens dagbok?!
Skillnaden nu är väl att alla som vill får läsa min dagbok 😊

Det finns många saker jag skulle vilja skriva och berätta om här, saker som tynger mig väldigt mkt, men jag kan inte.
Detta eftersom det rör människor i nära relation till mig och jag vill inte på något sätt hänga ut dem.
Tyvärr så samlas det då en massa känslor i mig som jag inte riktigt kan få utlopp för (då sover jag väldigt dåligt och drar mig undan andra människor ännu mera).
Det är där min löpning kommer in (det kommer jag till senare).


Mitt liv är ganska enkelt.
Det händer egentligen inte så mycket utöver det vardagliga.
Kanske jag uppfattas som tråkig? (men det tar jag!!)
Själv kan jag väl känna att jag många gånger är på en annan "nivå" än många andra.

*

"Ju mer du vet ju mindre behöver du" 
//Yvon Chouinard 

*

Om jag inte jobbar, så är jag förmodligen ute och fotar/springer/cyklar/promenerar eller gymmar......oftast och alltid ensam.
Eller så sitter jag och läser, möjligtvis ser jag på tv/film.
Några andra aktiviteter ägnar jag mig knappt åt.
Jag finner ingen som helst anledning till att gå på krogen, känns som bortkastad tid och pengar.
Fulla människor är inte på något sätt attraktiva, även om de själva tror det.
Och att hoppa runt till discomusik klär ingen 50-åring (inte 40+ heller)!!!
Men självklart hamnar även jag på krogen ibland.
Vid dessa tillfällen har det gått så lång tid sen jag träffade människor så jag kanske rent av längtar till den där krogsvängen.......men jag går alltid hem först av alla (jag blir så fruktansvärt trött i huvudet av alla ljud)!!!
Jag blir superglad om någon hör av sig och bjuder med mig på någon sorts tillställning/aktivitet (andra saker än krogen givetvis), eller bara vill gå ut och ta en fika/lunch/middag.
Och lika glad blir jag när någon dyker upp hemma hos mig och vill hälsa på (tyvärr är det bara Jehovas vittnen som ringer på dörren oanmäld numera).


"I´m alone, but not lonely"
Jag trivs väldigt bra i min ensamhet, så är det faktiskt.
Det är då jag känner mig starkast, hur konstigt det än låter.
Jag kräver otroligt mkt "egentid" för att orka med allt.
Jag blir fort trött av andra människor, speciellt när de inte "ger" mig något.
Kan inte längre "kallprata" om ditten och datten, det ger mig ingenting, suger bara energi.
Suger energi gör även ytlighet, jag har otroligt svårt för såna människor.
Jag vill ha människor med ett "djup" inom sig i min närhet, människor som man kan diskutera viktiga och intressanta saker med, människor som är engagerade och vill göra skillnad, människor som brinner för något (inte nödvändigtvis all dessa egenskaper i en och samma person, men något måste det finnas).......där hittar ni mig!!!
Jag blir otroligt störd på människor som rycker på axlarna när en större olycka/katastrof händer i ett annat land och det enda de har att säga är: Vilken tur att jag bor i Sverige, det där behöver jag inte bry mig om 😳

*
"Att vilja vara någon annan är ett slöseri med den du är" 
//Kurt Cobain 

*


Löpningen för mig har blivit ett sätt att få utlopp på mina känslor.
Mkt av mina funderingar och min oro blir så mkt lättar att bära efter en löprunda.
Den som aldrig har provat kan nog inte förstå detta.
Men när endorfinpåslaget är högt då svävar kroppen och det enda man känner är ren lycka!!!

Löpningen har även fått mig att känna att jag faktiskt är bra på något, att jag har klarat av något som var helt omöjligt för några år sedan.
Nu springer jag milen och mer därtill i alla möjliga olika tempon och jag är inte ens trött efteråt.
Jag har nått mitt mål med råge och jag är nöjd med detta!!
Har inga planer på att springa maraton eller något sådant, målet har varit milen och mer än så önskar jag inte.
Om jag ska utmana mig själv mer vad det gäller löpningen så blir det nog bara att finslipa på tempot, sträckan har jag ju redan 😊

För att summera lite:
Det är lite som citatet säger "Yes, I´m singel and you have to be amazing to change that!!"
Likaså gäller det mig och andra människor: Är du inte "speciell" och ger mig energi, då kan vi inte umgås.......den hårda sanningen!!

*

"......Jag är ingen soldat,
jag har inga vapen att ta till,
inget korståg jag vill gå,
ställ mig inte i ett led,
du får mig aldrig att stå still,
jag fungerar inte då,
jag är ingen soldat,
jag tänker inte så....."

 //Lars Winnerbäck

*


2 kommentarer: