............om en fågel
som sjunger endast en gång i sitt liv
men då sjunger den vackrare än någon
annan varelse på jordens yta.
När den lämnar sitt bo söker den efter
en törnbuske och ger sej inte förrän
den har hittat en sådan.
Sedan sitter den där och sjunger bland de
taggiga grenarna, fastnaglad på den
vassaste och längsta taggen.
I sin dödskamp sjunger den vackrare
än både lärkan och näktergalen.
En enda storartad sång
till priset av sitt iv.
Men hela världen stannar för att lyssna
och Gud ler i sin himmel.
Ty det bästa kan endast födas ur smärtor.
Så säger i alla fall sagan......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar