Homofob......

.....inte nu längre :)

*

Har tittat på reprisen av "Livet blir bättre", som idag handlade om Andreas Lundstedt från Alcazar.

I 10 års tid så valde han att inte berätta om sin HIV pga av rädslan att bli dömd...

*

Jag gråter och lider med honom.....tänk er att först måste berätta att du är homosexuell, i ett samhälle som inte alltid är så förstående, och sen behöva oroa sej över hur folk ska reagera över denna "bög-diagnos".

*

Tills för att antal år sen, så var jag den värsta homofoben....det var så jag var uppfostrad.

Allt leverne, som inte omfattade man och kvinna, var oacceptabelt!!!

Den var "sjukligt" att älska någon av samma kön...så var det bara.

*

När min älskade lilla-syster berättade att hon gillade kvinnor så gick nog luften ur mej bokstavligen.....det fick bara inte vara sant.....men så var det!

*

Det tog mej många funderingar fram och tillbaka innan jag insåg att jag älskar ju inte henne mindre bara för att hon hade en annan läggning en min egen...snarare tvärtom...hon vågade gå emot strömmen och vara den hon var...säkert inte utan komplikationer....men jag är sjukt jävla stolt över dej syrran ♥♥

*

Jag är lika stolt över Andreas och alla andra som vågar stå för den dom är...det är så det ska vara...ingen ska få dömma!!

*

Nä, leve de homosexuella, bisexuella, transsexuella eller what ever (mitt favvo uttryck!!) sexuell läggning du har (så länge det inte är en straffbar läggning...pedofili, nekrofili mm )

*

Var stolt över den du är!!!

Alla har rätt att älska och bli älskad, no matter what!!!

Ålder och kön har ingen betydelse, så länge kärleken flödar ♥♥♥♥♥♥