7 sorger och 8 bedrövelser

Idag beslutade jag mej för att gå ut en stund.....ville röra på mej och få lite nytt syre i hjärnan.
Det var nog inte det mest optimala jag gjort denna vecka.....kramp i ryggen och i vaderna....illamående pga värken...totalt tömd på energi och kraft när jag kom in igen....legat hela eftermiddagen :((
Har trott att jag på måndag skulle vara tillbaka på jobbet...men det känns inte längre som ett alternativ :((

Trots denna, nästan outhärdliga fysiska smärta, så är smärtan i själen värst just nu....
Att jag genom livet har gått igenom så mycket tråkigheter och trauman gör inte att förlusten av en "vän" känns som en lättare sak att bära....speciellt när "vännen" inte alls är den hon utger sej för att vara...varför alla dessa lögner och sen även ett svek som jag INTE tänker acceptera????
Jag har alltid funnits för dej....vart försvann du när jag behövde dej?!
Ett svek som känns så främmande efter allt jag har ställt upp på, väldigt främmande eftersom jag själv ALDRIG skulle komma på tanken att behandla någon annan på ett liknande sätt....vänner, riktiga sådana, ställer upp för varandra, ljuger inte och kommer med dåliga ursäkter.....dom är ÄRLIGA mot varandra men även mot dom gemensamma vännerna!!!!!

Jag är så sjukt jävla spyless på oärliga jävla lögnhalsar som snärjer in sej i sitt eget garn och till slut inte ens vet vad dom har sagt....men försöker ändå framhäva sej själv som ett jävla offer och att felet ligger hos alla andra......FUCK OFF!!!!!!!!