Summa sidvisningar

fredag 20 oktober 2017

Att bara vara.....


Idag, ja faktiskt hela helgen, så har jag semester.
Var tvungen att plocka ut lite semesterdagar så jag inte har för många kvar vid årsskiftet 😊
När jag jobbade mitt sena kvällspass igår så såg jag väldigt mkt fram emot denna ledighet, jag var supertrött.
Har känt mig lite hängig i några dagar, lite huvudvärk och tjock i näsan.
Men det bryter ju aldrig, eller åtminstone väldigt sällan, ut någon förkylning för mig.
Jag går bara omkring och känner mig "down" och så blir det inget mer av det 😔

Nåja, denna morgon startade med tvättstugan kl 07, så ingen sovmorgon min första semesterdag.....hur tänkte jag där 😏
Men tvätten var snabbt avklarad och efteråt så var jag ju glad att jag hade klivit upp tidigt trots allt.

Har haft en mysdag idag.
Bara lallat på lite grann och tagit det lugnt.
Men på em så kände jag att jag behövde lite friskluft för att orka med resten av dagen, så jag tog mig en cykeltur.




Vädret idag har ju varit lite halvdant.
Lite nederbörd, lite sol, mkt vind på fm, massor av moln.
Och just nu så är det hela -2 C
Kanske blir det en fin morgon med massor av frost på marken 😊
Och eftersom det är lördag imorgon så är det löpning på schemat.
Förhoppningsvis ingen halka, men lite kyla gör inget.

De veckor jag inte har min yngsta son här, så brukar jag inte laga så mkt mat.
Kylen/frysen brukar vara full av rester från veckan innan.
Men idag var jag så less på alla rester så jag lagade mat både till lunch och till middag.

Lunchen bestod av chorizo, äggröra och sallad

Och till middag blev det kycklingfilé i mangochutneysås, bulgur och sallad

Nu är jag mätt och belåten och tänker inta soffan för att njuta av några avsnitt på min Netflixserie.
Och dagen till ära så har jag unnat mig lite godis.....det är värt att lägga på minne, för det händer inte ofta 😀

Ha en trevlig afton!!

onsdag 18 oktober 2017

Önskeväder.....


Så fick jag då mitt (ett av dem iaf) önskeväder denna dag 😊
Första nattfrosten tillsammans med lite solsken.
Och givetvis gick jag ut på en promenad.



Det var en frisk, lite kylig, men väldigt härlig höstluft som mötte mig där ute.
Långkalsongerna åkte på för första gången den här säsongen, och det behövdes faktiskt.

Solen visade sig inte någon lång stund, men det var ändå väldigt vackert ute.....precis det som jag har önskat mig 😀





På sina ställen var det halkigt, speciellt där det ligger blöta löv, men även på grusgången vid Bodån där det har runnit vatten.
Det gäller att tänka på hur man sätter ner sina fötter en dag som denna.





Jag hann med en sen kvällsutflykt igår.
Trodde att norrksenet skulle visa sig, vilket det kanske gjorde ännu senare, men inte när jag var ute.
En ljusstrimma i horisonten fick jag se, men mer än så blev det inte 😔
Nåja, det kommer fler kvällar 😊



Om med det skrivet så är det nu dags för mig att göra mig redo för ett kvällspass på jobbet.


tisdag 17 oktober 2017

Plötsligt händer det.....


Ja, sicket väder vi hade igår 😲
Inte nog med att regnet vräkte ner, det regnade på tvären pga den "storm" som rådde.
Eftersom vädret var som det var, och jag hade ett inplanerat intervallpass, så fick det bli löpbandet på gymmet......so boring!!!!
7 km löpning, med intervaller i min maxhastighet, blev det.
Jag var så nära att ge upp eftersom det är så tråkigt att springa på band, men eftersom det är så jag kommer att träna i vinter, så fortsatte jag att springa.

Dagen idag har ju bjudit på ett strålande väder, om än lite blåsigt tidigt på morgonen.
Löpning även idag och ett personbästa på distansen.
Har inte tidigare sprungit så lång som 13 km, så det känns bra 😊
Men det var tungt, oj så tungt, eftersom benen var ganska så möra efter gårdagens pass, men för övrigt så var jag väldigt pigg.
Så för att orka hela vägen så fick jag sänkta tempot lite, men det gör inget 😀


Efter lunch och lite småfix så tog jag mig en cykeltur, bara för att få lapa lite sol nu när den äntligen visar sig 😎




Det ska ju (äntligen) bli lite kyligare inatt, kanske får man se norrskenet (om man orkar hålla sig vaken) 

söndag 15 oktober 2017

ABBA....


När jag var nyfyllda 7 år så vann ABBA Eurovisionsschlagerfestivalen med låten Waterloo, 1974 var detta.

Senare samma år, eller möjligen året efter, uppträdde de här uppe i norr, närmare bestämt i Sunderbyn.

Jag var där tillsammans med (bla) min mamma och Sten Nilsson från Sten och Stanley.
Jag satt på Stens axlar för att se så bra som möjligt. 
Plötsligt lyfte Sten upp mig på scenen och jag fick jag sjunga med Agneta.
Den var en härlig känslan som infann sig igår när jag var på kulturens hus och såg A tribute to ABBA....nostalgi ❤️
Det kändes verkligen som att se dem igen.
Utseende, sång, uppträdande.....allt var så likt!!
Och denna gäng, det engelska bandet "1974 - Tribute to ABBA",  var otroligt bra!!!

video

Det var svårt att sitta still och vara tyst, det här är ju musik som jag är uppväxt med och som jag fortfarande älskar att lyssna på.




Och givetvis så spelade de den låt som jag har lyssnat mest på genom alla tider, en låt som har gett mig mkt styrka.
En låt som är så bra så att det spelar ingen roll vem som sjunger den, den är bara så bäst!!!


video

Det var fyllt till sista platsen och jag tror ingen gick hem och var besviken över det de hade fått se!!!



Anledningen till att jag var på detta uppträdande igår är pga den 50-års present jag fick av Anna och Micke, Fredrik och Eva 💗
En "Liveit.se-upplevelse" där jag själv fick boka vad jag ville göra.
Så jag valde hotell och konsert i Luleå 😊
Och det blev verkligen en upplevelse att minnas!! 



Vädret i Luleå var under all kritik, jag hade önskat att jag hade kunnat göra ett val även där 😜
Men jag fick ta det vädret som erbjöds.



Clarion Hotel var det stället jag bokade, inte bästa utsikten, men det kunde ha varit värre.
Ett mysigt hotell och ett bra rum, det var allt jag önskade.....och fick.




Middagen intogs på restaurang Invite, och rätten jag valde var Oxfilépasta.




Sen återstod bara frukosten innan det var dags att checka ut.
Och alla vet ju att det är hotellfrukosten man ser fram emot allra mest 😋



Jag är så nöjd, och så väldigt tacksam, för denna present som jag fick.....ett minne för livet 💗

fredag 13 oktober 2017

På sluttampen.....


För första gången på länge så visade sig solen en kort stund på morgonen.
Eller visade sig är väl att ta i, den färgade himlen "eldig" så att man förstod att den var påväg upp.

Efter att ha haft tvättstugan mellan 07-10, så klädde jag mig varmt (endast +2,8 C ute) och tog mig en liten tur på cykeln.
Nu är hösten verkligen här, men pga den "värme" som fortfarande råder så blommar det lite ännu.




Men blomningen sjunger på sista versen och snart är denna grönska ett minne blott.




I Stadsparken, nere vid Centralskolan, så råkade jag på en rätt så häftig svampkolloni.
Jag fick sällskap av en karl som oxå blev väldigt fascinerad av hur ofantligt mkt svamp det var, av olika sorter.
Lite svårt att förstå enbart av en bild, men det var riktigt häftigt att se.





Det känns i luften nu som att kylan, och snart, även snön är påväg.
Vilket jag faktiskt ser fram emot!!!
Detta blöta, mörka, gråtrista väder som är nu gör mig helt bedrövad....och det har ju pågått så länge 😔

Idag går Queer filmfestival och även Pridekarnevalen av stapeln.
Och jag drog ner på stan en sväng.


Har även hunnit med en sväng bort till Boden Arena för att se sonen spela match med sitt nya innebandylag, IBK Boden.
Vinst med 14-3 blev det, inte illa 😀


Nu är denna dag slut (och jag oxå) och det är dags att bädda ner sig......over and out 💗

måndag 9 oktober 2017

En knasig dröm.....


När jag nu sitter här och tänker på vad jag har drömt idag så skrattar jag lite för mig själv 😀
Men i drömmen skrattade jag inte 😓

Drömmen började med att min äldsta son dansade runt med en (för mig okänd) donna i vårat kök 😏
Han swishade förbi mig och plockade upp en blomsterbukett innan han begav sig mot ytterdörren.
Donnan hade öppnat dörren och stod ute i trapphuset.
Då passade jag på att fråga sonen vem denna donna var, då han faktiskt har en annan tjej.
Med tårar i ögonen så säger han att tjejen hade dumpat honom igår och att han då hade träffat denna nya donna som han skulle flytta ihop med och även fria till denna dag (därför blombuketten).
WHAT?!
Jag börjar givetvis gråta (vaknade sen av att jag grinade) 😢

När jag tittar ut i trapphuset så ser jag att en begravningskrans står lutad mot grannens dörr, tillsammans med massor av blombuketter.
Trapphuset är överfyllt av, till tänderna, uppklädda barn, som är påväg in till grannens lägenhet.
Dock så var ingen av dem ledsen, utan alla sjöng och tjoade.

Går in till mig igen och finner att golvet är täckt av glaserade mandlar som någon har tömt ut 😨
Ingen (upptäcker oxå att min lägenhet är full med människor jag inte känner!!!) har försökt att städa upp detta, utan bara skjutit ihop mina mattor i högar.
Jag tar fram dammsugaren och börjar städa.
Plötsligt så hör jag att dammsugaren låter tystare och tystare, varpå jag vänder mig om för att titta.
Då ser jag att dammsugaren (som har något sorts insug på baksidan) står mot en gardin som givetvis har sugits fast, vilket gör att dammsugaren håller på att bli överhettad, därför detta ljud som blir svagare och svagare.
(Under tiden så har alla dessa människor börjat kliva upp från golvet och trampa runt bland mandlarna som nu bara är ett klet på golvet)
Jag skyndar mig att dra ut sladden och ställer ut dammsugaren på balkongen.
Då ser jag att ett eldklot börjat ta form inuti dammsugarpåsen (hela dammsugaren var genomskinlig) och är påväg att tryckas ut genom slangen.
Fort öppnar jag en lucka upptill på dammsugaren och börjar fylla den med snö (som vi tydligen hade fått).
Slangen färgas under tiden och bli knallröd, för att lite senare börja återgå till normal färg när elden var släckt.
Då lämnar jag dammsugaren som den är, ute på balkongen och konstaterar att där får den stå tills det är dags för vårstädning 😱

Ja, herre gud!!!
Återigen en helt rörig dröm, såna jag brukar drömma när jag har mycket att fundera på i mitt liv.

söndag 8 oktober 2017

Tankar i natten.....


Ibland måste jag fråga mig själv varför jag skriver i denna blogg, till vilken nytta?
Vem är det som läser den?
Ja, enligt besöksstatistiken en hel del faktiskt 😊
Många läser, men få lämnar någon reaktion/kommentar, tråkigt tycker jag 😔
Är det av nyfikenhet ni tittar in, eller bryr ni er verkligen om hur mitt liv ter sig?

Men så tänker jag att det spelar ingen roll vad ni tycker/tänker!!
Jag skriver i denna blogg för min egen skull.
Har skrivit dagbok sen jag var ung, ett bra sätt att få ur sig div olika känslor.
Så att blogga är väl nutidens dagbok?!
Skillnaden nu är väl att alla som vill får läsa min dagbok 😊

Det finns många saker jag skulle vilja skriva och berätta om här, saker som tynger mig väldigt mkt, men jag kan inte.
Detta eftersom det rör människor i nära relation till mig och jag vill inte på något sätt hänga ut dem.
Tyvärr så samlas det då en massa känslor i mig som jag inte riktigt kan få utlopp för (då sover jag väldigt dåligt och drar mig undan andra människor ännu mera).
Det är där min löpning kommer in (det kommer jag till senare).


Mitt liv är ganska enkelt.
Det händer egentligen inte så mycket utöver det vardagliga.
Kanske jag uppfattas som tråkig? (men det tar jag!!)
Själv kan jag väl känna att jag många gånger är på en annan "nivå" än många andra.

*

"Ju mer du vet ju mindre behöver du" 
//Yvon Chouinard 

*

Om jag inte jobbar, så är jag förmodligen ute och fotar/springer/cyklar/promenerar eller gymmar......oftast och alltid ensam.
Eller så sitter jag och läser, möjligtvis ser jag på tv/film.
Några andra aktiviteter ägnar jag mig knappt åt.
Jag finner ingen som helst anledning till att gå på krogen, känns som bortkastad tid och pengar.
Fulla människor är inte på något sätt attraktiva, även om de själva tror det.
Och att hoppa runt till discomusik klär ingen 50-åring (inte 40+ heller)!!!
Men självklart hamnar även jag på krogen ibland.
Vid dessa tillfällen har det gått så lång tid sen jag träffade människor så jag kanske rent av längtar till den där krogsvängen.......men jag går alltid hem först av alla (jag blir så fruktansvärt trött i huvudet av alla ljud)!!!
Jag blir superglad om någon hör av sig och bjuder med mig på någon sorts tillställning/aktivitet (andra saker än krogen givetvis), eller bara vill gå ut och ta en fika/lunch/middag.
Och lika glad blir jag när någon dyker upp hemma hos mig och vill hälsa på (tyvärr är det bara Jehovas vittnen som ringer på dörren oanmäld numera).


"I´m alone, but not lonely"
Jag trivs väldigt bra i min ensamhet, så är det faktiskt.
Det är då jag känner mig starkast, hur konstigt det än låter.
Jag kräver otroligt mkt "egentid" för att orka med allt.
Jag blir fort trött av andra människor, speciellt när de inte "ger" mig något.
Kan inte längre "kallprata" om ditten och datten, det ger mig ingenting, suger bara energi.
Suger energi gör även ytlighet, jag har otroligt svårt för såna människor.
Jag vill ha människor med ett "djup" inom sig i min närhet, människor som man kan diskutera viktiga och intressanta saker med, människor som är engagerade och vill göra skillnad, människor som brinner för något (inte nödvändigtvis all dessa egenskaper i en och samma person, men något måste det finnas).......där hittar ni mig!!!
Jag blir otroligt störd på människor som rycker på axlarna när en större olycka/katastrof händer i ett annat land och det enda de har att säga är: Vilken tur att jag bor i Sverige, det där behöver jag inte bry mig om 😳

*
"Att vilja vara någon annan är ett slöseri med den du är" 
//Kurt Cobain 

*


Löpningen för mig har blivit ett sätt att få utlopp på mina känslor.
Mkt av mina funderingar och min oro blir så mkt lättar att bära efter en löprunda.
Den som aldrig har provat kan nog inte förstå detta.
Men när endorfinpåslaget är högt då svävar kroppen och det enda man känner är ren lycka!!!

Löpningen har även fått mig att känna att jag faktiskt är bra på något, att jag har klarat av något som var helt omöjligt för några år sedan.
Nu springer jag milen och mer därtill i alla möjliga olika tempon och jag är inte ens trött efteråt.
Jag har nått mitt mål med råge och jag är nöjd med detta!!
Har inga planer på att springa maraton eller något sådant, målet har varit milen och mer än så önskar jag inte.
Om jag ska utmana mig själv mer vad det gäller löpningen så blir det nog bara att finslipa på tempot, sträckan har jag ju redan 😊

För att summera lite:
Det är lite som citatet säger "Yes, I´m singel and you have to be amazing to change that!!"
Likaså gäller det mig och andra människor: Är du inte "speciell" och ger mig energi, då kan vi inte umgås.......den hårda sanningen!!

*

"......Jag är ingen soldat,
jag har inga vapen att ta till,
inget korståg jag vill gå,
ställ mig inte i ett led,
du får mig aldrig att stå still,
jag fungerar inte då,
jag är ingen soldat,
jag tänker inte så....."

 //Lars Winnerbäck

*